Genvägen till en Ironman av Markus

Massor av träning, år av slit och försakelser. Enligt många träningsprogram är det så man ska göra för att bli en Ironman. Och visst funkar det! stora mängder träning gör kroppen redo för belastningen och sannolikheten att det ska gå bra ökar förstås. Dessutom är man då van vid långpass och vet hur kroppen reagerar i olika situationer. Fast det finns ett annat sätt som kan fungera med lite tur...

Jag höll en låg profil hela vintern/våren med bara lite styrketräning och kortare löprundor. Sedan så satte träningslägret på Mallorca (se tidigare artikel) fart på träningen och därefter så blev det ett löppass (1.5-2h) och cykelpass (2-3h) nästan varje helg iallafall. Fast i triathlonkretsar så är 5-7h i veckan ingenting att skryta med.

Cykeln jag borde tränat mer på

Så hur långt skulle det räcka?
På våra breddgrader ligger nästan alla tävlingar i juli/augusti när vattnet är varmt nog och sedan är säsongen slut igen. Så har man inte satt väckarklockan är det lätt att missa den ;-) Normalt lägger man upp träningen så att man kör lugna långpass och bygger upp grunden under våren och sedan när tävlingarna närmar sig lägga in mer fart och intervaller för att vänja kroppen vid det tempo man vill hålla på tävlingarna. Men eftersom jag inte riktigt hann med min grundträning så blev det inte heller någon fartträning.

Slutsats? Jag har tränat på tok för lite för att kunna köra långa tävlingar och för lite fart för korta tävlingar. Ingenting kvar allstå. Förutom tävlingar i träningstempo!

I år så hade Malmö triathlon med halv ironman distans (1920m simning, 90km cykel, 21km löpning) flyttat till Sövde. Ny bana, nytt upplägg. Sövde triathlon. Fint väder. Klart man ville prova! Har man bara viss vana av längre pass och tar det lugnt nog kan det funka. En fördel med att inte ha tränat så mycket är att det är lätt att inse att man inte kommmer göra några grymma tider. Bara till att slappna av och försöka ha det lite trevligt. När det känns jobbigt behöver man inte kämpa på som eliten (Camilla var väldigt fokuserad när hon brände på) utan kan faktiskt dra ner lite på tempot och tänka att "jag har faktiskt semester och ingen tid att passa". Och det var faktiskt helt OK! Cyklingen var riktigt fin med böljande backar och bitvis gick det snabbt nerför. Nästan halva löpningen gick i skuggan vilket var skönt en solig sommardag. Precis efter backen (ja, det finns en backe i Sövde) stod en husägare med ett stort hjärta och vattnade ut mot gatan för alla som ville. Och för varje varv passerade jag hejarklacken från TeamCreate (Pär, Tobbe, Pernilla) och det piggade upp enormt! Dessutom så vann jag en pannlampa på mitt startnummer. Pris, tjoho!

Med lite övertalning, flyt med vädret och lite allmänt triathlonsug så blev det en efteranmälan till Kalmar Järnman, mot bättre vetande. Kändes helt avslappnat och lugnt. Den känslan varade fram till tävlingsmorgonen då jag skulle rulla ut cykeln ur hotellrummet och märkte att den inte var där! Maxpuls! Kom på att jag hade meckat med cykeln i korridoren kvällen innan och tydligen glömt bort att ta in den...
Efter ett par hysteriska minuters letande i korridorer och trappor då hittade min favorit receptionist cykeln. Puh! Och då var dagen räddad! Klockan var bara 05.30 och jag hade redan vunnit en cykel! Dagen fortsatte i samma känsla och jag kunde simma helt avslappnat efter lite stök i början och cyklingen blev inte jobbig förrän de sista milen. Men det var väntat, jag hade ju inte tränat så mycket så det var bara till att dra ner på tempot lite och se till att äta/dricka ordentligt. Vår löptränare Bosse lär ha sagt att ska man göra uttag så måste man göra insättningar. Detta loppet gick helt på kredit och efter halva löpningen så drog energibanken in denna ...
När löpningen blev allför tung så började jag blanda in lite rask gång. 100 steg löpning, 50 gång, upprepat igen och igen. Med blandningen löpning/rask gång så tar man framåt utan att förlora så mycket tid. Och vad viktigare var, varje steg var ju ett steg närmare vilan! Kom i mål på 12.09, 20 minuter långsammare än i fjol men precis så bra som det kunde gå i år!

Så hur ser då genvägen ut?
- Se till att du iallafall har kört en del pass och vet vad som väntar
- Ta det riktigt lugnt och ät/drick ordentligt
- Om det inte går som du hoppas - bryt och förbered dig bättre nästa gång
- Släpp prestigen och låt alla som tränat springa om dig - det har dom förtjänat!